Under fjoråret såg vi en tydlig trend där tillväxtbolagen drog iväg i värderingar medan traditionella så kallade värdebolag (där kan du inkludera finans- och energibolag samt andra lågt värderade vinstdrivande bolag) höll tillbaka och såg rent ut sagt prisvärda ut ur ett historiskt perspektiv.
Ett sätt för dig som investerare att definiera investeringar i de två inriktningarna, är att en värdeinvestering innebär att köpa aktier som är fundamentalt undervärderade sett till nuvarande värden. En tillväxtinvestering innebär att investeringen istället baserat på tron om att företaget (och därmed aktiepriset) kan växa kraftigt, där tittar investeraren främst på om företaget växer enligt plan.
Grundläggande råd för värdeinvesteringar
- Titta efter lägre P/E-tal. (aktiens pris delat på vinsten)
- Stabil och enkel affärsmodell.
- Hög utdelning.
- Rabatt på eget kapital. Att värdet på nettotillgångarna överstiger börsvärdet.
- Dolda eller undervärderade tillgångar. Till exempel verksamheter som kan säljas eller knoppas av utan att kärnverksamheten påverkas.
- Stark balansräkning & kassaflöden. Låg skuldsättning och bra kassaflöden ger stabilitet.
Grundläggande råd för tillväxtinvesteringar
- Titta efter PEG talet (en akties P/E-tal delas med vinsttillväxten per aktie.)
- Leta efter megatrender och vilka bolag är väl positionerade i dessa
- Dessa investeringar kräver en mer aktiv investerare
- Titta på omsättningstillväxt och vinsttillväxt
- Välj med fördel vinstdrivande bolag med stark tillväxt
- Dessa bolag är dyrare men har en högre förhoppning om framtida värdeutveckling
Marknadens naturliga resistens är på många sätt satt ur spel i och med det senaste årets omvälvande men även då onaturliga marknadsförutsättningar. Arbetslöshet, begränsad rörelsefrihet, produktionsstopp, vaccinberoende och recession har varit mörka moln som skingrats en efter en. Under pandemins första månader tuffade tillväxtbolagen med en större marknadspotential i spåren av pandemin på kraftigt. Jag skrev om detta här. Det senaste halvårets positiva nyheter, däribland att vaccineringen drog igång framgångsrikt, att samhällen börjat öppna sig och centralbankerna fortsatt sina stödköp har resulterat i att pendeln svängt och värdebolagen nu dragit iväg igen, medan tillväxtbolagens värderingar fallit tillbaka något. Hur kommer det se ut för dessa bolag i jämförelse med tillväxtbolagen framöver är nu frågan?
Vi börjar med att gå till historieböckerna.
Varje stark tillväxtfas för nya efterfrågade företag eller branscher har inneburit en period av en stark tillväxt för en bransch till följd av en priskorrigering och till slut sektorrotation när även omkringliggande faktorer förändrats, som räntenivåer, konkurrensutsättning och prispress.
Vi kan titta på fastighetsmarknaden i slutet av 80-talet, på dotcom bubblan runt milleniumskiftet eller finansbranschen åren upp till 2008 som några exempel för hur marknaden styr tillgång och efterfrågan.
Det vi kan utläsa av historien är att när vinsterna tilltar i bolagen och när långa räntorna stigit med en förhoppning om en starkare konjunktur, då premieras värdeaktier framför tillväxtaktier. Ett konkret exempel är bankerna som såklart för en direkt högre möjlighet till intjäning när räntorna går upp och när bolagen går bättre så kan även utlåningen ökas på.
Inflationshotet har debatterats under den senare tiden, det pris som samhället betalar för en överhettad marknad där priserna snabbt stiger, vilket de gjort i takt med att samhällen öppnats upp. Det är dock även naturligt att priserna stiger efter ett år av svag efterfrågan och det är viktigt att inflationen även sätts i perspektivet av en svag prisutveckling under 2020.
I veckan presenterade data från den amerikanska arbetsmarknaden som visade på att arbetstillfällena inte ökat som förväntat, det gav omedelbart utslag i teknik aktierna som steg med det som bakgrund. Hotet om en stigande inflation flyttades fram något. Det ska dock tilläggas att en måttlig stigande inflation och en marginell ränteökning välkomnas av börsen. En för snabb ökning leder till snabbare stigande räntor än vad som tidigare kommunicerats av centralbankerna.
Mycket talar för att en diversifierad portfölj med både värdebolag och tillväxtbolag kan generera kortsiktiga vinster på börsen men på längre sikt gäller det att följa med i hur centralbankerna agerar framåt och hur börsen påverkas av rådande räntenivåer, arbetsmarknad och prisutveckling.
Det här kan du oavsett ta med dig i din egen analys:
- Lönsam tillväxt har historiskt trumfat lågt värderade bolag över tid.
- Det var ett stort flöde av förhoppningsfullt kapital som strömmade till teknikaktier under de första månaderna av året. Investerare som nu håller förluster, en återhämtning för dessa aktier kan resultera i att investerare tar hem vinster och att en uppgång uteblir på kort sikt.
- Det finns många indikationer på att räntan kommer ligga kvar på låga nivåer under en längre tid framåt vilket kommer fortsätta driva attraktionen för aktier som tillgång och riskaptiten kommer troligt med det fortsätta att driva på stark tillväxt. Samtidigt är den nedåtgående räntetrenden bruten och det talar för en positiv utveckling för värdebolagen.
- Värdebolagen har historiskt i Europa överavkastat runt 20 procent mot tillväxtaktier innan trenden stannat av.
- Stockholmsbörsens samlade marknadsvärde har aldrig varit högre i relation till Sveriges BNP
- Makrosignaler tyder på att det finns en underliggande inflation, men det talar också för att vi kommer att få en fortsatt snabb återhämtning på arbetsmarknaden.
- Obligationsköp innebär att centralbanken köper statsobligationer för att på så sätt öka efterfrågan på obligationer och därmed sänka räntan. Så länge dessa görs i stor utsträckning är det svårare att räkna på både räntans och inflationens utveckling.
