I det här inlägget tar vi allt från början och skrapar lite lätt på ytan kring grunderna. Vad är egentligen en fond? Hur fungerar det att spara i fonder respektive aktier? Vad är skillnaden? Vad kostar det? Hur gör man egentligen? Så om du är en van investerare och har handlat en del på börsen så finns förmodligen ingen revolutionerande nyhet för dig i detta inlägg. Men är du ny till Feminvest, eller nyligen fattat intresse för ditt sparande och vill ta det till nästa nivå, så är vidare läsning en bra start för dig. Lycka till!

Vad är nu skillnaden mellan aktier och fonder?

Aktie är en ägarandel i ett bolag. För att kunna köpa aktier i ett företag måste det vara registrerat på en börs eller någon typ av handelsplattform. Som delägare i ett bolag får du ta del av vinsten som genereras ur bolaget. Att en aktie är en ägarandel i ett bolaget det har de flesta förstått. Men sen då? Jag tyckte att det här med aktier kändes ganska rörigt till en början. Det finns nämligen olika typer av aktier. A-, B- och C-aktier som också kan benämnas som stamaktier. Sen finns även preferensaktier.  Preferensaktier som innebär att ägaren får utdelning före stamaktieägaren. Den som äger en stamaktie innehar aktier som givits ut från början. Dessa två ges ut i samband med att ett bolag startar eller behöver ta in nytt kapital. A- och B- aktier har i sin tur olika värden på årsstämman, Med en A-aktie har du i större utsträckning möjlighet att påverka de beslut som tas vid årsstämman. B och C- aktierna har vanligtvis lägre röststyrka än A- aktien. Det finns även D-aktier men de måste du läsa på om aktiebolagets egna bolagsordning för att reda ut vad det innebär för just den aktien.
Gå med i Feminvests kostnadsfria aktieskola här!
Olika typer av fonder
Fond kan beskrivas som en portfölj där man köper in sig i en fond. I en fond får man som sparare flera olika tillgångar, där man sedan kan välja vilket typ av tillgångar man vill ha. Aktier, räntor, indexfonder, råvaror mm. Fondens tillgångar ägs helt av de andelsägare som satt in pengar i fonden. Aktiefonder och räntefonder kan vara den vanligaste kombinationen.
När man köper in sig i en fond som är aktivt förvaltad så innebär det att man kan förvänta sig att fonden sköts av en fondförvaltare som aktivt sitter och gör bolagsanalyser, som har koll på hur marknaden ser ut och som väljer vart ens tillgångar ska placeras, det är en som gör allt grovgöra åt en själv helt enkelt. Motsatsen till detta är alltså indexfonderna som inte har en aktiv förvaltare, utan de följer ett speciellt index.
Lyssna gärna på feminvestpodden,speciellt avsnittet med fondexperten Johanna Englund för att räta ut fler frågetecken kring fonder!
Aktiefonder
Som namnet röjer placeras dessa fonder i aktier. Valmöjligheterna är många såväl placeringsinriktning som vilken risknivå du ha. Vanliga inriktningar är att  investera i specifika branscher som fastigheter, tech etc. samt länder eller geografiska områden. Aktiefonder att som oftast högre risk än tex blandfonder eller räntefonder och kan vara ett bra alternativ för den som har en långsiktig sparplan, detta för att aktiemarknaden tenderar att alltid gå upp på sikt. Ska du spara i aktiefonder rekommenderas det verkligen att man investerar pengar man inte är beroende av – det ska du ha en buffert till. Det du ska ha koll på när du funderar att spara pengar i en aktiefond är förvaltningsavgiften för att se över hur hög den är. Det bästa du kan göra är att jämföra liknande fonder mot varandra för att avgöra vad som är en rimlig avgift.
Indexfonder
En indexfond följer ett index där det vanligen ingår ca 30 bolag och indexet speglar det sammanlagda värdet på dessa bolag. En indexfond är en passivt förvaltad fond vilket passar dig som är som mig, en nybörjare med ett intresse av att få sina pengar att växa utan att behöva göra allt för mycket själv till en början. Det du egentligen behöver hålla koll på är förvaltningsavgiften och jämföra historiska resultat på olika indexfonder för det kan skilja sig åt med innehavet. En indexfond behöver inte vara en aktiefond men det är helt klart vanligast. Dessa typer av fonder har blivit mer och mer och mer populära de senaste åren, detta för att man hävdar att indexfonder är bättre förvaltade än aktivt förvaltade fonder eftersom att fondförvaltare sällan lyckas slå ett index över tid.  Läs mer om Indexfonder här!

Räntefonder 
En räntefond innebär en investering i ett lån. Poängen med räntefonder är att fonderna (förhoppningsvis) får tillbaka de pengarna som de lånat ut, samt med en liten ränteavgift. Det finns både korta och långa räntefonder. Precis som namnen beskriver så följer respektive fonder utvecklingen på respektive marknad. Korta räntefonder har en utlåningstid på 1 år, och därför betraktas risken lägre och långa räntefonder är på en obestämd tid – vilket passar den som har en längre sparhorisont. Fonderna har i genomsnitt lägre avkastning än aktiefonder, detta på grund av att räntefonder ofta har en lägre risk.
Hedgefond
Dessa fonder är aktivt förvaltade och har lite friare placeringsregler, tanken med dessa specialfonder är att de ska kunna klara av börsnedgångar i större utsträckning än andra fonder. Genom att kunna komplettera innehavet med placeringar med hävstångsprodukter och alternativa investeringar är målet att alltid kunna leverera positiv avkastning oavsett hur börsen går.  Det finns många olika strategier och risknivåer när man investerar i en hedgefond, fondens resultat påverkas dock som mest av fondförvaltarens kompetens, för privatpersoner är det nämligen vanligare att en hedgefond ingår i en portfölj snarare än att det är en enskild investering. Vanligast är dock att man köper andelar i en hedgefond eller att man köper en fond i fond. Hedgefonders portföljer är ofta komplexa vilket innebär att vanligen sker uttag och insättningar månads- eller kvartalsvis. Hedgefonder har både högre insättningskrav och tar ofta ut en högre av avgift än traditionella fonder, avgiften varier dock beroende på hedgefonden utveckling. Det positiva med hedgefonder är att det kan ge din portfölj en bra riskspridning med bred diversifiering. Många nämner hedgefonder som ett bra komplement i en fondportfölj.
Fond i fond eller Fondandelsfonder (FiF)
Är en aktiv förvaltad fond. En FiF an ofta ses som en lite stabilare fond, eftersom att man med en FiF investerar i andra fonder istället för direkt i värdepapper. Detta kan då skapa en stabilare risknivå i och med att man blandar olika sorters fonder. Avgiften för en FiF kan dock bli något högre eftersom att det ofta finns en förvaltningsavgift i FiF:en och i de fonderna som ingår i själva portföljen. Det positiva med FiF är att man får en spridning över flera olika fonder, samt att man själv inte behöver byta fördelning i sin portfölj om man önskar att ha en viss riskprofil i sitt sparande, det sköter FiF-förvaltaren. Fondbolag som erbjuder en fond i fond har oftast fler olika att välja på, med olika risker. Men nu undrar du såklart vilka typer av fonder är det som ingår i en FiF då? Jo det finns de som bara placerar i aktiefonder, räntefonder eller räntefonder. Men det finns även fonder i fonder som kombinerar olika fondtyper.
Blandfonder: ränta och aktier
En blandfond är en fond som investerar i aktier likväl som i räntebärande värdepapper. Blandfonder är alltså är det en kombo av aktiefonder och räntefonder som varier mellan olika förvaltares fonder. Blandfonder ger ofta en lägre avkastning än en aktiefond, men dock högre än en räntefond.
Räntebärande värdepapper är ett namn för de värdepapper som har i förväg en bestämd ränta under tidsbegränsad period. Exempel på det är obligationer och statsskuldväxlar. Företag kan också ge ut dessa, men kallas isåfall företagsobligationer.Många menar på att räntebärande värdepapper som en säkrare placering i t ex. Aktier eftersom att man redan vet vad man får för avkastning. Obligationer är kort sagt ett lån. En obligation är ett skuldebrev som är räntebärande, och som bekräftar att innehavaren av skuldebrevet faktiskt har lånat ut pengar till t ex ett företag, staten, banker mm. Det finns även typer av privatobligationer som kupongobligationer och nollkupongobligationer. Dessa obligationer har ett fast förfallodag vilket skiljer sig mot tex företagsobligationer. Vill du lära dig mer om t ex obligationer så kommer en fördjupning av detta nästa vecka.
Att ha en bra grund är superviktigt om man vill få något gjort. Glöm inte att scrolla igenom äldre avsnitt av Feminvestpodden, jag kan lova dig att du hittar teman du inte visste att du ville lära dig mer om!
Grunderna har du på 17 minuter här!

Har du vidare frågor eller synpunkter eller kanske en frågeställning du vill att vi ska ta upp i kommande inlägg är du välkommen att ta kontakt med mig här: rebecca@feminvest.se

Du kan enkelt starta ett konto om du går in på respektive sida, eller ska kan du använda Feminvests samarbetslänkar nedan!
Om du inte redan har ett konto hos Avanza eller Nordnet så hittar använd gärna våra samarbetslänkar till för att komma igång med ditt sparande!
 SAVR är uppstickaren  till de etablerade plattformarna för sparande och investeringar. SAVR har helt unika erbjudanden och avgifter. Vill du komma till deras fondbutik eller läsa mer så hittar du all info här!
Nästa helg kommer fördjupningen, vi kikar på ETF:er, Råvaror, SRI- fonder, ESG och mycket mer mm.
Ta hand om varandra!
Rebecca

Feminvest_newsletter

Registrera dig för att få hålla dig uppdaterad om vad som händer här på Feminvest

You have Successfully Subscribed!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Du får ta del av inbjudningar, artiklar samt investeringsnyheter från oss.

Tack, du kommer att höra från oss framåt!